Tillvägagångssätt
Tillvägagångssättet främjar en lärande organisation där samskapande och ett gemensamt syfte är framträdande inslag.
En implementering inledas alltid med en nulägesinventering av vilka verksamhetsnära data och vilka resurser som finns tillgängliga.
Parallellt med inventeringen sker en förankring av genomförandet i hela organisationen.
Vi mäter i samband med detta nivån på datalitteraciteten hos såväl enskilda medarbetare som hela organisationen.
Därefter följer träning av utvalda nyckelpersoner vars uppdrag är att facilitera kollegiala samtal med utgångspunkt i data som bidrar till insikter och ökad aktionspotential.
Facilatorerna får löpande handledning och successivt förs ett alltmer datadrivet arbetssätt in i hela organisationen. När nya medarbetare tillkommer slussas de naturligt in i en datadriven kultur.
Löpande sker också utvärdering och mätning av nivån på datalitteraciteten samt justering och förädling av vilken verksamhetsnära data som samlas in, analyseras och visualiseras för att ligga till grund för nya insikter och beslut.
Helt enkelt en i praktiken lärande organisation i ständig förbättring.
Inventering och förankring
Vi arbetar användarcentrerat, vilket bland annat innebär att vi inventerar vilka data i verksamheten som professionerna är intresserade av? Vanliga data kan vara elevernas läs- och räkneförmåga och närvaro men även mindre vanliga data som ämnets schemaposition och lärarens rörelse i klassrummet. Undervisningsnära data kan jämföras med omdömen, betyg och resultat i nationella delprov. Ur dessa data kan även tillförlitliga kontrollgrupper skapas för att ge ytterligare underlag för att utvärdera den egna undervisningen.
Bilden ovan illustrerar arbetsmaterial
för en analys av korrelationen mellan Lexplore-score och utfall på nationella delprov i åk 3, 6 och 9.
Bilden ovan illustrerar en analys
av felsvarstyperna i en diagnos (Förstå och använda tal) i Magma mellan en huvudmans utfall och Sverige totalt.
I ett RISE-projekt om IoT i skolan utvärderade och utvecklades lärarens undervisningspraktik utifrån den rörelse som uppvisades i klassrummet. Läs mer i kommuntidningens artikel och i artikeln från RISE.
En heatmap på lärarens rörelse i klassrummet
Klicka på bilderna ovan för att förstora dem.
Mäta datalitteracitet och organisatorisk datalitterär kapacitet
Utifrån några parametrar som karaktäriserar nivån på medarbetarnas datalitteraciteten och organisationens datalitterära kapacitet definierar vi ett startläge som följs upp och utvärderas löpande.
Träna och handleda
Tillsammans med utvalda nyckelpersoner tar vi fram relevanta dataset, bearbetar och visualisera dessa i något tillgängligt BI-verktyg (vanligtvis Googles Studio Data eller Microsofts PowerBI). Dessa nyckelpersoner får träning i att analysera sin egen data på ett systematiskt sätt. De får även träning och handledning i att facilitera kollegiala samtal som syftar till mer datainformerade insikter om exempelvis sin egen undervisning.
Implementering i större skala
Redan i i inventerings- och förankringsfasen har vi identifierat lämpliga forum - så som rektorsgrupper, kvalitetsdialoger, arbetslag, ämneslag, utvärderingskonferenser, specialpedagogiska nätverksgrupper och andra huvudmannaövergripande nätverksgrupper - för kollegiala och datadrivna samtal. Dessa samtal leds som sagt av interna facilatorer som får löpande handledning och successivt förs ett alltmer datadrivet arbetssätt in i hela organisationen. För uthållighet och långsiktighet med bl a hänsyn tagen till chefers och medarbetares rörlighet stärks processen även upp med återkommande träningar av nya facilatorer.
Utvärdera, justera och förädla
Löpande sker också utvärdering och mätning av nivån på datalitteraciteten samt justering och förädling av vilken verksamhetsnära data som samlas in, analyseras och visualiseras.